18 år igen

Jag har fått påtryckningar att jag måste uppdatera min blogg nu när jag är tillbaka i Umeå, för att folk vill tydligen ha koll. Hur som helst trivs jag här, min och Emils lägenhet är fin, den är hemtrevlig och jag gillar den. Jag gillar det faktumet att jag har två dörrar till mitt rum, så jag brukar variera mig och välja mellan båda när jag ska gå in och ut från mitt rum.

Fyra dagar i veckan ska jag pendla till Vännäs. Måndagar har vi som hemma-studie-dagar. Det känns skönt. Jag orkar inte åka buss varje dag, med båda bussresorna (till Vasaplan och sedan till Vännäs) och väntetid på Vasaplan så tar det minst 45 minuter en väg. Hittills (efter två dagar, ja) är det lite omvälvande, det är mycket mer skola än vad jag är van med, men lärarna är jättebra och trevliga. Klassen är trevliga. Men ändå känner jag varje dag någon slags värk att jag inte vill. Men bara när jag inte är där, för när jag väl är på skolan tycker jag det är bra. Men så kommer jag hem, och jag får andra tankar. Fast det är ju inte så länge, utbildningen är inte ens 1½ år, och vi har flera veckors praktik.

Under våren ska vi ha en veckas besök på någon trafikskola. Jag överväger starkt att ta en trafikskola i Växjö. Mest för att jag ska få träffa lilla J. I så fall får jag vara med honom i över en vecka, det känns ju helt fantastiskt.

Nu ska jag läsa trafikböcker, samma böcker man fick på körskolan för mer än 7 år sedan. Eller de har ju uppdaterats sedan dess. Det känns lite som om jag är omkring 18 igen, det gör det även på bussen till Vännäs på morgonen, full av gymnasieelever. Hej!