När hjärtat svider

Jag har länge väntat på att få använda just den låttiteln, "När hjärtat svider". Det är briljant, är det inte det? Det är hur som helst en David Sandström-låt. Varje gång jag tänker på låtnamnet så inser jag hur perfekt det är, och hur ofta jag kan känna den känslan, att hjärtat svider.

Jag är hemma i Kiruna nu, time-out kanske det kallas. Jag ska fundera ut mitt liv, och vad jag verkligen vill och vad jag ska göra för att få mig att må bra. Det är mycket svårare än vad man tror. Idag kom en slags ånger att jag inte borde ha pluggat tidigare, för jag har slösat bort CSN-pengar. Men sen kom jag på alla jag lärt känna under den tiden, jag vill ha kvar dom i mitt liv. Men samtidigt...

Mitt hjärta svider, och bultar så hårt.

Jag vet inte om det känns bättre här, jag känner pressen på att jag måste lösa allt och komma fram till något slutgiltigt beslut. Och jag vet inte vad jag har att återvända till heller. Jag har ingen ny tid hos min terapeut, utan skulle höra av mig när, och eventuellt om, jag kommer tillbaka. Jag har mina vänner, såklart. Carin skickade pepp-sms till mig, och det känns skönt att höra saker från henne då hon varit med.

"När hjärtat svider" finns med på David Sandströms svenska skiva, "Om det inte händer nåt innan imorgon så kommer jag". Det är också en bra titel. Det var bara en parantes till allt annat.

Ibland kommer vissa tankar på besök, våldsgästar kanske de gör, som till exempel igår när jag inte kunde somna. Om det kändes så himla bra, så jäkla bra, varför blev det inget mer? Varför fick jag inget svar? Och hjärtat bultade och sved på natten. Fan fan fan, ungefär. Jag pratade lite med min mamma och hon sa "ja det kanske är ju därför, för att det gick så bra", att personen i fråga blev rädd och kanske inte ville ha det där seriösa. Igår träffade jag Janne igen, han är så fin. Jag var förbi honom, fick titta på bilder från hans resa och vi pratade. Han sa "ring honom, om du vill ha svar, så ring" och så fick jag höra att han varit paranoid när hans tjej inte hört av sig på några dagar och han ringde henne, hon blev bara glad.

På kvällen träffade jag min andra Janne. Det var avskedsfika för honom. Han flyttar till Uppsala imorgon. En era börjar ta slut, vår historieepok. Cecilia, Ellis, Micke och nu Janne har flyttat. Vi är bara några kvar, men det är inte samma sak...

Jag ska försöka sova nu. Och försöka få bort det där tydliga tecknet att man lever, att hjärtat bultar. Men lugna ner dig litegrann, i alla fall.

När hjärtat svider - David Sandström